♣

Klockan har passerat tre och jag sitter och kikar på mina pojkar som halvligger på varandra i djup dvala. Hur kunde just jag få sådanna underbara pojkar på fall? Åh, vad jag älskar dom. Koffe vaknade precis och jag sa att han skulle somna om. Då sa han att han bara ville vakna för att säga 'jag älskar dej' bara så jag inte glömde det. Sen somnade han om igen, han är söt. Som ett förvuxet barn ungefär (:






Påtal om Koffe så är han livrädd att jag ska vilja flytta hem till Jönköping igen. Det är ingen chans, iallafall inte än på länge, länge, länge... Jag älskar Göteborg och har lärt mej hitta här omkring ganska bra med tanke på att jag inte bott här länge. Och sålänge jag vet att jag kan åka till Jönköping och Borås när jag vill, utan att ha någon liten Koffe som klagar, och sålänge mina vänner ibland kommer och hälsar på mej så kommer jag stanna här. Jag absolut tokälskar Göteborg och allt vad det innebär, och det låter långsökt men det känns faktiskt som om man kan göra vad man vill här, göra sina drömmar till verklighet helt enkelt och det är precis vad jag gör här nere. Koffe har också blivit en annan människa, en dag heöt plötsligt fick han för sej att vilja plugga engelska? Och får Koffe för sej att ta engelska kurser utan att någon ens gett han förslaget känns det som om Göteborg kan förändra alla, precis alla! Haha...